Intervju med Ted Chiang

I en fascinerande avvikelse från standardintervjuer med författare satte sig den framstående science fiction-författaren Ted Chiang nyligen ner med teoretisk fysiker Steve Hsu och neuroforskare/filosof Corey Washington för Manifold. Chiang undvek typiska litterära frågor och styrde samtalet mot de djuplodande vetenskapliga och filosofiska grundvalar som genomsyrar hans kritikerrosade verk, vilket erbjöd en sällsynt inblick i sinnet bakom berättelser som "Story of Your Life" (som ligger till grund för filmen Arrival). Diskussionen fördjupade sig i verklighetens väsen, den fria viljan och människans varseblivning, och avslöjade en författare djupt engagerad i existensens största frågor.

Det djupgående samtalet: Omdefinierar hård science fiction

Glöm raketkonstruktion och detaljerade ritningar av rymdskepp; Ted Chiang erbjuder en annorlunda, djupare definition av "hård science fiction". Även om han erkänner värdet av den ingenjörsinriktade undergenren, uttryckte Chiang sitt intresse för "den bredare teoretiska eller filosofiska sidan av saker". Han förklarade att för honom handlar science fiction inte bara om teknisk noggrannhet, utan om att förkroppsliga "det vetenskapliga tänkesättet, den vetenskapliga världsbilden". Det handlar om hur forskare närmar sig och förstår universum, ett perspektiv han anser speglar vetenskapens sanna essens som en mänsklig strävan. Denna filosofiska böjelse resonerade djupt med Corey Washington, som beklagade hur modern vetenskap har blivit "icke-filosofisk". Chiang, som inte är en arbetande vetenskapsman själv, kan omfamna en äldre tradition där vetenskap och filosofi är sammanflätade, i syfte att belysa "vetenskapens ideal som en strävan".

Viktiga insikter:

• Chiangs definition av hård science fiction kretsar kring att förkroppsliga det vetenskapliga tänkesättet och världsbilden, inte bara teknisk noggrannhet.
• Han ser vetenskapen som ett "sätt att betrakta universum", och betonar underliggande tillvägagångssätt framför specifika fakta.
• Hans icke-vetenskapliga perspektiv möjliggör en bredare, mer filosofisk undersökning av vetenskapens ideal och syfte.
• Till skillnad från Borges, arbetar Chiang noggrant fram den interna konsistensen i sina berättelsevärldar, ett kännetecken för hans science fiction-tradition.

Nystar upp den fria viljan: Förutsägelser och paradoxer

Samtalet tog en fängslande vändning när man diskuterade den fria viljan, särskilt i samband med Chiangs novell "What's Expected of Us". Denna berättelse introducerar "förutsägaren", en enhet som blinkar en signal en sekund innan en person fattar ett beslut, vilket skapar en oroande demonstration av uppenbar determinism. Steve Hsu förtydligade att enheten inte övervakar hjärnaktivitet som i Libets experiment, utan snarare fungerar som en "closed timelike curve", som skickar en signal tillbaka i tiden – vilket innebär att den framtida handlingen att trycka på knappen orsakar att ljuset blinkar i det förflutna. Detta gör handlingen oundviklig.

Chiang, en självutnämnd kompatibilist, stämmer överens med Daniel Dennetts argument om den fria viljan. Han utmanar den naiva önskan om en framtid där både alternativ A och B är lika möjliga fram till valet, och säger: "Vad är det du vill ha av den fria viljan som du inte får?" För honom är sann fri vilja inte ett slumpmässigt kvantmyntkast, utan snarare själva överläggningsprocessen. Han hävdar att "ditt beslut är resultatet av dina livserfarenheter som bearbetas genom din kognition", vilket är fullt förenligt med ett materialistiskt, deterministiskt universum. Medan Corey Washington och Steve Hsu diskuterade huruvida detta bara var en "kraftfull illusion" eller en robust definition av fri vilja, erbjuder Chiangs perspektiv en tankeväckande försoning mellan mänsklig erfarenhet och deterministisk fysik.

Viktiga lärdomar:

• Chiangs "förutsägare"-enhet illustrerar deterministisk tidsresande, där framtida handlingar är fixerade och föregår medvetna beslut.
• Han är kompatibilist och argumenterar för att fri vilja som en överläggningsprocess är förenlig med ett deterministiskt, materialistiskt universum.
• Chiang menar att den vanliga önskan om fri vilja – ett val oberoende av all tidigare universell historia – inte är ett meningsfullt eller önskvärt koncept.
• Han är inte övertygad om att Libets experiment erbjuder substantiella nya insikter i debatten om den fria viljan.

Tidens Labyrint: Fasta Öden och Parallella Möjligheter

Diskussionen övergick naturligt till olika typer av tidsresor, och gjorde en distinktion mellan en enda, konsekvent tidslinje och de förgrenande möjligheterna med parallella universum. Chiangs "What's Expected of Us" och "The Merchant and the Alchemist's Gate" exemplifierar den förra, där det förflutna inte kan ändras och händelser är internt konsekventa och oundvikliga. Han nämnde filmer som "12 Monkeys" och den första "Terminator" som andra exempel på denna "fasta tidslinje"-struktur, och konstaterade att de ofta förmedlar en dyster, förtvivlad ton. Chiangs unika utmaning i "The Merchant and the Alchemist's Gate" var att "skriva en berättelse om en enda fast tidslinje som inte slutade dystert", och utforskade de dramatiska mänskliga implikationerna av en sådan verklighet.

I kontrast utforskar hans sista berättelse i samlingen, "Anxiety is the Dizziness of Freedom", mångvärlds-tolkningen av kvantmekanik, ett koncept som vinner betydande mark bland teoretiska fysiker. I denna verklighet förgrenar varje kvantevent universum och skapar otaliga "parasjälvar" som gjorde olika val. Detta leder till ett unikt psykologiskt fenomen: avundsjuka på sig själv. Chiang observerade att filmer som "The Family Man" och "It's a Wonderful Life" berör denna mycket mänskliga önskan att se hur olika val kunde ha utfallit. Medan vissa förespråkar att kvantmekanik direkt påverkar hjärnaktivitet, håller Chiang fast vid den konventionella uppfattningen att sådana influenser skulle bero på "en ganska lång kausal kedja" av händelser, inte direkt kvant-hjärnaktivitet.

Viktiga förändringar:

• Chiang utforskar två distinkta typer av tids-/universumstrukturer: den enda, fasta, konsekventa tidslinjen och den förgrenande, mångvärlds-tolkningen.
• Han försökte medvetet skriva en berättelse med en fast tidslinje som undvek det vanliga dystra slutet.
• Hans verk behandlar den emotionella och psykologiska påverkan av att observera sitt "parasjälv" i parallella universum.
• Chiang avvisar direkt kvantmekanisk påverkan på hjärnbeslut, och föredrar långa kausala kedjor för avvikelse.

Det inspelade livet: Minne, Maskiner och Meningen

Intervjun avslutades med en förutseende diskussion om livsloggningsteknik, ett tema som utforskas i Chiangs berättelse "The Truth of Fact, The Truth of Feeling". Steve Hsu och Corey Washington föreställde sig en framtid där ständig videoinspelning – kanske med drönare – kunde fånga varje ögonblick, erbjuda "perfekt minne" och förmågan att objektivt granska tidigare händelser. Denna teknik lovar att lösa tvister, utmana rosaskimrande minnen och, som Corey noterade, underlätta "att plågas över saker du gjorde som kan ha lett dig in på en viss kurs".

Chiang tillförde dock en avgörande motfråga och ifrågasatte om ständig inspelning verkligen berikar livet. Han antog, likt hur inspelning av en konsert kan förminska ens upplevelsebaserade minne av den, att "din egen återkallelse av konserten är svagare eftersom den spelades in". Han oroade sig för att förlita sig på digitala bilder skulle kunna försvaga det organiska minnet, vilket gjorde individer "fattigare" på grund av det. Samtalet spiraliserade sedan in i implikationerna av AI-filtrerade minnen – skulle AI:n verkligen välja ut stunder för att göra dig lyckligare, eller, som Chiang torrt föreslog, "kommer AI:n att välja att visa dig de minnen som kommer att göra Amazon lyckligare?" Detta belyser de djupgående etiska och existentiella frågor som uppstår när tekniken börjar mediera vår egen upplevelse av livet och minnet.

Viktiga synpunkter:

• Chiangs berättelse "The Truth of Fact, The Truth of Feeling" utforskar implikationerna av perfekt, objektivt minne genom livsloggning.
• Han väcker farhågor om att ständig digital inspelning kan förminska organiskt, upplevelsebaserat minne, vilket gör oss "fattigare".
• Samtalet spekulerar i AI-curerade minnen och huruvida de skulle tjäna individens välbefinnande eller externa kommersiella intressen.
• Diskussionen belyser den annalkande ankomsten av livsloggningsteknik och dess potential att förvärra ånger och självreflektion.

"vetenskapen i sig kan förstås kanske inte så mycket som en samling fakta utan som ett sätt att betrakta universum." - Ted Chiang